Politiskt tryck för elbilar

Skälen för att köpa elbilar är främst ekonomiska: låg skatt, bonuspremie vid köp, ganska billig el. Det finns också lagliga skäl: rätt att köra och parkera där andra inte får. 

Ett skäl är också socialt: att framstå som miljö- och klimatvänlig. Det gäller även utan numera slopad bonuspremie och påverkar främst företag, som vill locka kunder med grön profil.  

Frågan är hur grön denna profil i verkligheten är, eftersom koldioxid är nyttig och växternas livsnödvändiga näring. Bara om man tror att koldioxid är skadlig, håller argumentet att elbilar i svensk trafik inte släpper ut någon koldioxid. 

Men det gör de i flertalet andra länder. Generellt belastar de alla länders elförsörjning. Om alla Sveriges vägfordon vore eldrivna, skulle det kräva 12 – 15 procent mer el än landet nu producerar. 

I konkurrens med andra verkligt eller påstått ökande behov skulle det bli både svårt och dyrt att förverkliga. Men det är Sveriges officiella, politiska mål: att elektrifiera våra fordon. 

Därför är ytterligare ett skäl att byta till elbil att man blir så illa tvungen. Detta starka politiska tryck gäller så länge inte politiken ändras.  

För ändring talar ekonomiska och försörjningsmässiga skäl, som blir tydligare om rådande vinter blir fortsatt kall med stort elbehov.  

Tunga svenska samhälls- och näringsprofiler menar att det kanske först måste gå riktigt åt pepparn. De ansvariga har bundit sig så hårt vid klimatmasten att den måste brytas för att de skall bli fria att ändra sig utan att förlora ansiktet. 

Under tiden undrar företag och hushåll vad de skall ha för bil framöver. Med risk att bli hudflängd råder jag dem att hålla sig till beprövade bensin- och dieselbilar. För det talar i längden de flesta sakskäl. 

Frånsett billig och påstått ren el har elbilar nästan inga andra fördelar än tillfälliga stödformer. Dessa kan ändras nästan från dag till annan. Även elbilar kommer att beskattas mer, eftersom staten inte kan vara utan dessa skatter. 

För miljö och försörjning slösar elbilar med knappa och kritiska material och resurser i konkurrens med andra behov. De är väsentligt dyrare och minskar mer i värde, vilket gör dem utom räckhåll för många hushåll och småföretag. 

 Om el kan bli en bristvara, gäller det knappast bensin och diesel. Dessa kommer från det ursprungliga kol som Jorden fick – och ännu får – från exploderande stjärnor långt ute i kosmos. 

Av detta kol finns fortfarande över 90 procent kvar i olika former i Jordens inre. En knapp procent finns som koldioxid i atmosfären. Det visar studien DCO, Deep Carbon Observatory. 

Där studerade 1200 forskare världen runt grundämnet kols ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse. Deras rön bekräftar ryska och amerikanska rön om att mycket och allt mer av den olja som nu utvinns kommer från ursprungligt kol och inte från sedimenterade rester av döda djur och växter. 

Dessa kolhaltiga rester kommer förstås också från början från ursprungligt kol. DCO-studien bekräftar att allt Jordens tidigare och nuvarande liv bygger på kol från atmosfärens koldioxid.  

Det mesta av denna koldioxid har genom årmiljarder bundits i hav, mark och växtlighet men är fortfarande genom fotosyntesväxternas livsnödvändiga näring.  

Långa och djupa istiders kalla hav och långa värmeperioders rika växt- och djurliv har minskat atmosfärens CO2-halt från troligen 80 – 90 procent ned till dagens 0,04 procent. 

Den är trots sena tiders lilla ökning historiskt låg, strax över den gräns där även härdiga växter får det knapert. Att fånga in och gräva med koldioxid är ett rent hot mot Jordens fortsatta liv. 

För överskådlig tid finns i stället rikligt med energirikt bränsle direkt ur marken till låg kostnad. Skadliga avgaser kan modern teknik eliminera, rena, minska och även nyttiggöra. 

Därför kan vi med gott samvete fortsätta att köra bensin- och dieselbilar, som fungerar i vardagen oavsett väder och vind. Tids nog kommer mer effektiva energiformer. Men de är inte batteribilar! 

Text: Tege Tornvall