Mer energi från billigare bränsle

Att välja ny bil är inte lätt. Turerna i bränsledebatten växlar snabbt. Det är som att springa runt i en svängdörr.

Men nu börjar bränslenas energiinnehåll väga tyngre igen. Batterier ger för litet energi för sin vikt och sitt pris och innehåller dyra och sällsynta material. Även biobränslen ger för litet energi, och deras råvaror räcker inte heller.

Mest energi ger i stället diesel före bensin. Båda från olja ur marken. Redan i sig är råolja ett energirikt bränsle men ger hälsovådliga avgaser. Därför raffineras råolja till renare diesel eller bensin.

Med modern teknik kan skadliga avgaser från diesel och bensin renas, elimineras eller nyttiggöras. Fullständig förbränning ger bara koldioxid och vatten som restprodukter.

Växternas näring

Koldioxid är inget gift utan växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Mer koldioxid ger mer växtlighet. Dagens CO2-halt är trots viss ökning historiskt låg. Så låg att koldioxid är en bristvara för växtligheten. Tidigare, varmare perioder med mer koldioxid hade rikare växt- och djurliv.

Även kväveoxider, NOx, är näring för växtligheten. De är visserligen inte nyttiga att andas in men späs snabbt ut i luften och stimulerar träd och växter längs vägar. Kväve ger också gödning för grödor och används i kemisk industri.

Atmosfären är till 78 procent just kväve. Hur många vet det?

Varningar för kväveoxider kommer från mätningar i marknivå från hårt trafikerade tyska gatukorsningar. Där är inte nyttigt att krypa omkring på alla fyra med näsan i avgasrören. Men vem gör det?

Fullständig förbränning

Fullständig förbränning resp. effektiv rening gör moderna bilars avgaser harmlösa från rullande trafik. Värre är stillastående med ofullständig rening. Men gröna politiker grötar gärna ihop trafiken för att få fler att gå, cykla eller åka kommunalt.

Lösningen på detta är i stället att få trafiken att flyta mest möjligt. Dock har den gröna synen spritt sig långt in i andra partier så att bilar och bilister sitter trångt i trafiken.

Mot bensin och diesel brukar anföras att de är ändliga med kommande brist. Men mer än 90 procent av allt Jordens kol finns i Jordens inre. Mindre än 1 procent finns i atmosfären och resten i hav och mark.

Det visar studien DCO, Deep Carbon Observatory. Åren 2009-2019 studerade 1.200 forskare världen runt grundämnet kols ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse sedan den unga Jorden fick sina grundämnen från exploderande stjärnor ute i kosmos.

Oron för att olja ur marken (petroleum) skulle ta slut faller därför på att enorma mängder kol i olika former och föreningar finns i Jordens inre.

Tre bränslekällor

Det ger bränslen ur marken tre ursprung:

Sedimenterade och komprimerade rester av döda djur och växter från markytan.

Motsvarande rester från stora mängder av tidiga och enkla livsformer på havens botten.

Ursprungligt kol i olika former på större djup i Jordens inre.

Av alla tre har olja och gas skapats och skapas fortfarande under hög värme och högt tryck. Men de bränslen vi hittills använt kommer från sediment från döda djur och växter på land, lätta att nå och utvinna.

Nu börjar även rester från mikroorganismer på havens botten samt kolväten från ursprungligt kol att exploateras och utvinnas. Det är svårare och dyrare, men de finns i enorma mängder

Ingen brist lär råda under överskådlig tid. Med högt energiinnehåll passar de bäst som bränslen för fordon och återför genom koldioxid välkommen näring till Jordens växter och indirekt även djurliv – inklusive oss.

Det skall vi vara glada för och utnyttja utan dåligt samvete, eftersom det fortlöpande nybildas och räcker långt framöver med fungerande produktion och distribution – om än med politiska och juridiska problem att lösa.