Ovissa tider för bilister
Efter valet får svenska bilister vänta på vilka regler som fortsatt skall gälla. Först skall en ny regering bildas och börja positionera sig i olika frågor. I en trolig borgerlig regering finns spänningar rörande bränslen och bilskatter.
Därför kan inget säkert ännu sägas. Men man kan ändå resonera om hur vinden blåser. Den nya regeringen blir troligen mer positiv till näringslivet med handel och industri och behov av både resor och transporter-
Jag gör ett försök med opinionsfingret i luften. Troligen kan vi vänta oss:
• Höjd skattefri milersättning till kanske 25 kronor per mil. Fortfarande under verklig milkostnad men bra mycket bättre än 18:50, som gäller sedan länge.
• Minskad eller helst slopad reduktionsplikt med iblandade biobränslen i bensin och diesel. Biobränslen är dyrare, har lägre energiinnehåll (= ökar förbrukningen) och skadar känsliga motordelar.
• Sänkt bränsleskatt med komponenterna energiskatt, koldioxidskatt och moms på alltihop. Kanske med mindre skillnad mellan bensin och diesel. Högre andel iblandat biobränsle i diesel har gjort diesel mycket dyrare.
• Föreslaget förbud mot försäljning av bensin- eller dieseldrivna nya bilar år 2030 kan å andra sidan komma att kompletteras med ökad iblandning av biobränslen i syfte att minska tillförsel av koldioxid från ökande biltrafik.
Reduktionsplikten är ett sätt att låta vanliga bensin- och dieselbilar fortsatt köra på flytande bränslen – sämre och dyrare men ändå tillgängliga. Frågan är hur länge råvaror för biobränslen räcker.
• Fortsatt tillgång till både bensin och diesel. Ingen global brist råder, och dessa bränslen har högst energiinnehåll med diesel före bensin. Hotande energikris lär troligen minska motståndet mot dessa bränslen, men de kan komma från andra länder.
• Dyrare elektricitet både för laddning hemma resp. på jobbet och för laddning vid stolpe ute i trafiken. Självförvållad svensk elkris höjer priset men kan komma att kompenseras av staten, ovisst om resp. hur mycket.
Allt fler kommuner och markägare börjar ta betalt för den tid bilar står och laddar. Det omintetgör möjlig prisfördel för elektricitet.
• Fler laddstolpar ute i trafiken. Trots praktiska nackdelar ökar antalet eldrivna bilar, och de måste förstås kunna laddas.
• Mer elektronisk kontroll av bilar, både inifrån bilarna och utifrån. Striktare fart- och körregler med mindre personlig frihet för föraren.
• Mindre utrymme för bilar och mer för gående och cyklister i tätorter. Både gatuutrymme och P-platser kan minska. Detta är en politisk stridsfråga mellan olika partier. En ny stridslinje är mellan stad resp. landsbygd med olika syn på och behov av bilar och bilism.
• Självkörande bilar lär dröja. De kräver en tät trafikmiljö med många fordon och tredimensionell elektronisk styrning i komplicerade system. En knäckfråga blir den juridiska: vem ansvarar för körning och olyckor?
• Brist på material för elbilsbatterier för att på sikt göra Sveriges och världens hela bilpark eldriven. För flera material räcker inte kända råvaror till. Konkurrens med andra behov gör även andra material sällsynta. Knapphet lär bryta trenden mot allt billigare batterier.
• Brist på elektricitet för alla eldrivna fordon och industriprojekt som planeras. Bristen finns nu, men möjlig utbyggnad av kärnkraft ligger långt fram i tiden.
• Generellt kan hotande energikris ändra synen på bränslen och energiformer till förmån för rikligt förekommande sådana med högt energiinnehåll till låg kostnad. Sverige och andra EU-länder kan tvingas att exploatera och utnyttja inhemska fyndigheter, främst gas.
Tege Tornvall