Motordriven låda på hjul

Vad är en bil? Egentligen bara en motordriven låda på hjul. Lådan rymmer åkande och bagage med plats för motorn i ena änden. Hjulen sitter nära hörnen för att inte inkräkta på utrymmet.  

Mest rymmer lådan med raka kanter och räta vinklar – som en buss eller järnvägsvagn. Alltså just som en låda. Men lådan skall också röra sig på sina hjul, driven av motorn. 

Det bör därtill ske ganska snabbt. Vitsen är ju att de åkande med bagage skall komma från en plats till en annan på rimlig tid. Då ger lådformen för stort luftmotstånd. Därför måste lådan strömlinjeformas. 

Minst luftmotstånd ger en droppe i fallriktningen. Den formas för minsta möjliga motstånd. Droppformade bilar var ganska vanliga förr med vår klassiska Saab som bra exempel. Men trångt baktill blev det. 

Näst minst luftmotstånd ger en omvänd droppe. Så formas många sportbilar med Porsche som klassiskt exempel. Men det blir också trångt. 

Bäst kombination av utrymmen och strömlinjeform ger den omvända droppen och lådan i en och samma bil – med framhjulsdrift som platssparande teknik. Där är vi i dag med den moderna halvkombin. 

Men den tappar nu mark till högbyggda SUV:ar (”stadsjeepar”) med hög markfrigång, hög nos och stor frontyta. De ger knappast mer utrymme än vanliga halvkombibilar men ger större luftmotstånd och kostar mer. 

Att de ändå är så populära beror på att de ser imponerande ut, på att föraren sitter högt med bra sikt framåt, på att det är lättare att ta sig i och ur bilen och på att man kan köra på oländiga vägar – och ute i terrängen, även om det är förbjudet. 

Resursbrist 

Men nu börjar detta ifrågasättas i ljuset av energi- och råvarubrist med högre priser. Då kommer troligen halvkombin tillbaka, liksom dess storebror kombin med praktiska fördelar.  

Även nya bilars vikt börjar nu ifrågasättas. Framför allt elbilars med stora, tunga och även dyra batterier. Vikt kostar energi. En bra ingenjörsteknisk lösning är alltid resurssnål. Det kan man inte säga om många av dagens bilar. 

Hög vikt kostar särskilt när man ökar eller minskar farten – som i stads- och närtrafik. I jämn fart spelar luft- och rullmotstånd större roll – som på längre sträckor i hög fart.  

Men hög vikt kostar också genom mer material. Det kräver större och starkare motor, kraftigare chassi och större hjul och däck. Den enda praktiska fördelen med hög vikt är bättre krockskydd – men det går ut över mindre och lättare bilar som råkar komma i vägen. 

Små eldrivna bilar för stads- och närtrafik klarar sig med mindre och lättare batterier men duger inte för flera passagerare eller längre sträckor. Dyra blir de också och måste kompletteras med större och rymligare bilar för landsväg och motorväg.  

Men få har råd med två separata bilar med total prislapp uppåt miljonen för liten elbil i stan och större laddhybrid för längre resor med biobränslen. Med fortsatt och skärpt energikris kan bensin och diesel i stället komma till heders igen. 

Mycket kol 

Det råder nämligen ingen brist på kolbaserade bränslen. Jordens inre innehåller enorma mängder ursprungligt kol. Det visar den globala studien DCO, Deep Carbon Observatory.  

Under ledning av dr. Robert M. Hazen studerade runt 1.200 forskare världen runt i över tio år kolets ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse. De fann att kol i olika föreningar förekommer rikligt både över och framför allt under jordytan. 

Främst ryska forskare menar också att ursprungligt kol i Jordens inre under högt tryck och hög värme blir nya kolväten (bränslen). Sådana fyndigheter söks och utvinns nu på större djup än där kolväten bildats och fortfarande bildas av multnade och komprimerade sediment från döda växter och djur. 

Då kan kol i sina olika former komma att erkännas som grunden för allt Jordens tidigare och nuvarande liv och som källa för över 80 procent av världens samlade energiförsörjning. Den kan inte trollas bort i en handvändning. 

Skadliga utsläpp från förbränning av kolhaltiga bränslen kan elimineras, minskas, renas eller nyttiggöras med modern teknik. Men koldioxid är inte skadlig utan växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. 

Det skall vi vara glada för. Väl mött vid macken!