Julkrönika

Julen kan vara härlig. Och besvärlig. Det sistnämnda beror, enligt min erfarenhet, ofta på hur många som är inblandade i firandet. Jag har firat både små och stora jular och det som kan bli knepigt i större sällskap, är att det då är flera olika förväntningar som ska uppfyllas. Och vår bild av hur den perfekta julen ska vara, är ju långt ifrån likadan från person till person. 

   Jag har firat jul i London, jul i fjällen, jul på…Barbados – med ”Stilla natt” spelad på oljefat på stranden, där jag promenerade, endast iklädd badbyxor. Annorlunda. Och ändå är de jular, som lyser starkast i mitt minne, de som jag firade som barn hos mormor i Finland. Ja, jag vet, de fina barndomsjularna blir bara ännu finare med åren. Men det var verkligen extra mycket snö, det var så kallt att det knäppte i vinklar och vrån av den gamla stugan. Och det var julgran med levande ljus. Den där ”fjärrstyrda” leksaksbilen som tomten kom med, spelar förstås också en viss roll i sammanhanget. Observera att fjärrstyrd i det här fallet, på sextiotalet, betydde att styrmekanismen var förbunden med själva fordonet via en sladd. En rätt kort sådan, så jag fick ju springa efter bilen. Vilket jag förstås gärna gjorde. 

   Just julminnen har blivit en del av mitt firande på senare år. Min man och jag och en av våra äldsta och bästa vänner har valt att tillbringa da´n före da´n och julaftonen tillsammans så pass många gånger i rad nu, att det blivit en tradition. Alla tre har familj och släkt relativt långt borta, men viktigast av allt är väl att vi har ganska lika önskemål om hur firandet ska vara. Vi kommer överens om och lagar maten tillsammans på kvällen den 23:e, med provsmakning, givetvis, för att sedan avnjuta alltsammans ordentligt när vi återses dagen efter. Som tur är, är vi lika roade av sällskapsspel, för även om jag själv har ganska få ”julmåsten”, så är spela spel ett av dem. 

   Och så de där minnena. Det är ganska roligt att jämföra, vilka jular vi minns och varför. Och om det är något vi önskat hade varit annorlunda. Julmusiken är viktig för mig, eftersom den ju bär på så många minnen och känslor. Jag måste alltid rensa lite bland mina (fysiska, märk väl) julskivor, eftersom jag inte kan låta bli att köpa ett par nya varje år. Sångerna är oftast desamma på platta efter platta, men alltid dyker det upp någon tolkning som tillför något nytt. Så det är väl en bra sammanfattning av min perfekta jul: ett par nära och kära, ett roligt spel – och skön musik i bakgrunden!