Experten ger råd i tuffa tider: Erkänn din oro, och hantera den genom att göra
Trött på dåliga nyheter? Orolig för jobbet? Dyr elräkning? Trots oron går det att hitta tillbaka till motivationen och glädjen. Experten Antoni Lacinai vet hur.
Du känner säkert igenom honom – Antoni Lacinai är flitig gäst i TV4:s morgonsoffa där han delar med sig av goda råd om hur man motiverar sig själv och andra. Framför allt i arbetslivet, men också privat.
För den som vill hålla humöret uppe trots svårigheter – verkliga eller inbillade – gäller det till att börja med att inse att hjärnan ibland överdriver.
– Våra hjärnor är kodade för att leta efter fel och oroa sig. Det är en överlevnadsstrategi från när vi var stenåldersmänniskor. Det är som att vi har en livvakt i huvudet som alltid letar efter hot, säger Antoni Lacinai.
Anledningen att den här förmågan har blivit så stark är att den har utvecklats genom evolutionen. De som oroade sig mest för grottbjörnar var de som överlevde. De som trodde att man kunde locka dem med blåbär dog helt enkelt, och deras naiva gener fördes inte vidare.
– Det här gör att ju mer vi blir exponerade för olika rädslor, desto mer fokuserar vi på dem.
Genom årtusendena har hoten förändrats, men oron behövs fortfarande, betonar Antoni Lacinai, så den förtjänar respekt. Det är oron som driver den som tror att arbetsplatsen kommer att läggas ner, att se sig om efter ett annat jobb. Oron ser till att du vidtar åtgärder om du ser att pengarna inte räcker till nästa elräkning.
Men varför mår man då så dåligt av oron?
– Det är liksom meningen. Oron skapar kortisol i kroppen och det känns obehagligt. Det bästa sättet att bli av med kortisolet är att agera. Göra något. Helst tillsammans med andra.
Antoni Laicinai är en stark förespråkare för idémöten och att-göra-listor. Slå dig samman med andra, prata om problemen, försök komma på lösningar tillsammans. Spåna allt vad ni kan, av 200 idéer kan tio vara lysande. Det är som att vaska guld. Sedan bestämmer man vad som behöver göras och hur.
Den som gör något mår genast mycket bättre, menar Antoni Lacinai, som i många år har arbetat som författare, föreläsare och utbildare på arbetsplatser där han har hjälpt chefer att chefa, grupper att samarbeta och yrkesfolk att känna arbetsglädje. Självledarskap är en viktig del av det, och det kan man använda även i privatlivet.
– Jag ser ofta hur oro för exempelvis arbetslöshet påverkar människor negativt. En del låser in sig, deppar och slutar prata med sina arbetskamrater. Andra försöker göra sig oumbärliga, springer i korridorer och armbågar sig in på alla möten. Sådana beteende gynnar varken individen eller företaget. Det finns mer konstruktiva sätt att klara krisen på.
Han har själv erfarenhet av oro i arbetslivet. Antoni Lacinai är beroende av att företag bokar honom för konferenser och workshops, så när pandemin bröt ut försvann nästan hela hans verksamhet. För att klara sig insåg han att han måste bli väldigt bra på digitala möten – och det var han inte ensam om. Så han vände sig till sina konkurrenter för att höra om de var intresserad av att utveckla sig tillsammans med honom. Det var de.
– Mina nya kunskaper ledde till att jag fick ännu mer jobb än jag hade tidigare, och jag tror även att mina konkurrenter fick fler uppdrag. Samarbetet gynnade alla, och krisen gjorde att vi utvecklades och lärde oss mer.
Ett sätt att påverka sig själv är att börja med andra. Den som i första hand tänker ”hur kan jag hjälpa” i stället för ”hur ska det gå för mig” är i grunden en lyckligare människa, hävdar Antoni Lacinai. Och för att andra ska släppa in dig så att du får hjälpa till, underlättar det om du har karisma – en mytomspunnen egenskap som inte alls behöver vara medfödd. Den kan övas upp, och den är nyckeln till ett gott ledarskap. Om du ägnar dig åt det kan det indirekt lätta din egen oro genom att du får kontakt med medmänniskor och ta del av deras idéer för att lösa problem.
Hur blir man karismatisk?
Det handlar om att framstå som den mentalt starka person du är, och ett sätt är att bidra in i samtalet med att berätta om dina egna mål – och de ska vara högt satta. Stå rak i ryggen och berätta vad du vill. Det andra är att lyssna på andra, och göra det aktivt. Tänk inte på vad du själv ska säga medan den andra pratar, utan hör vad som sägs, ställ frågor och lyssna på svaren. Det tredje är att berätta små historier. Sådant som är relevant och som har hänt tidigare, goda exempel från ditt eget eller andras liv, eller om sådant som inte ens har inträffat ännu: ”Tänk när vi har vårt eget företag, då ska vi…”.
Ibland är det bra att vända uppmärksamheten mot sig själv i samspelet med andra. Det gäller ditt kroppsspråk.
– Om du står med händerna tryckta mot kroppen framstår du som rädd och reserverad. Det är inte karismatiskt. Flytta ut händerna från kroppen, använd dem för att förstärka det du säger. Då blir du öppen och tillgänglig för andra.
Generellt klarar de flesta yttre svårigheter bra, säger Antoni Lacinai. Man är ju helt enkelt tvungen. Men det kan vara skönt att ge sig själv perspektiv. De som minns tidigare lågkonjunkturer vet ju att det ändå gick bra för Sverige i stort.
– Visst inträffar tragedier på det personliga planet, men så är det ju alltid. Livet går alltid upp och ner oavsett det ekonomiska läget. Och allt är inte dåligt bara för att konjunkturen går ner och elpriset upp. Det händer alltid bra saker även under dåliga tider.
Text Ingrid Kindahl Fotograf Kristian Pohl