Ekonomiskt bilval: hybrid eller begagnat

Titt som tätt utsätts vi för nya eller höjda skatter och regler för bilar. Det är svårt att på några års sikt välja den ekonomiskt mest fördelaktiga bilen – eller snarast den minst ofördelaktiga. Billigare blir den ju inte. 

Då står valet mellan antingen en ny hybridbil (laddbar eller ej) med låg skatt och bonus på priset eller en minst tre år gammal begagnad bensin- eller dieselbil med lägre skatt än för en nyare. 

Rena elbilar är dyrare med större värdeminskning, har avsevärt kortare räckvidd och skadar miljön genom sällsynta och svårutvunna material med giftiga ämnen. Bara om man kan ladda hemma eller på jobbet är elen billig.  Vid laddstolpar ute i trafiken är den dyrare – och kan därtill kräva P-avgift. 

Enkla hybrider har utöver bensin- eller dieselmotor en kompletterande elmotor, som laddas med återvunnen energi medan man kör. Deras lilla batteri räcker för någon mil, innan förbränningsmotorn tar över. På el kör man främst i närtrafik.  

Laddhybrider har dels en elmotor med utifrån laddbart batteri, dels en bensin- eller dieselmotor för längre färder. Elmotorn får sin kraft från ett litium/jon-batteri med ca 10 hWh kapacitet, som räcker för runt fem mil i närtrafik. 

Korta resor 

Eftersom runt 80 procent av alla bilfärder är inom 5-6 mil, klarar man det mesta utom längre resor med eldrift. Det gynnar närmiljön genom mindre buller och inga avgaser. Man bör helst ladda hemma eller på jobbet och undvika dyra laddstolpar, men hemmaladdning tar längre tid. 

Eftersom elmotor och batteri tar plats, blir mindre över för bränsletank. De flesta laddhybrider har därför mindre tank än rena bensin- eller dieselbilar och därmed något kortare total räckvidd, kanske 60-70 mil mot 80-90 mil för bränslebil. 

Dessutom väger elmotor med batteri runt 100 kg mer och kostar runt 100.000 kronor extra. Det ökar värdeminskningen, om inte i procent så i kronor. Procent är som bekant inget betalningsmedel. Nya laddhybrider ger 10-45.000 kronor bonus på inköpspriset för låga CO2-utsläpp. 

I rena elbilar bör man inte ladda batteriet fullt, heller inte köra det tomt för att skona batteriet. Av samma skäl bör man också undvika laddstolpar och helst ladda hemma eller på jobbet. Nya elbilars elektronik hindrar både full laddning och fullt utnyttjande. 

Faktisk förbrukning är oftast högre än den officiella, särskilt i kyla och mörker. Med 75 kWh batteri får man kanske bara utnyttja 55 kWh. Med 1,8 kWh per mil uppgiven förbrukning skulle det räcka till 30 mil. Med 2-2,5 kWh per mil blir det bara 22-28 mil. 

Längre resor 

Därför stannar nästan alla långkörare med elbil för att ladda var 20:e till 25:e mil med någon timmes paus. 60 mil kräver två laddstopp och tar minst åtta timmar med 100 km/h fart. Kyla, hög fart och hög belastning ökar förbrukningen. 

För fyra personer med bagage från Leksandstrakten blev batteriet tomt vid Enköping efter 19 mil med en ny elbil med uppgiven räckvidd 34 mil. Deras resa förvandlades till ett ständigt letande efter laddstolpar. 

Nya elbilar ger 70.000 kronor bonus på inköpspriset. Bonusen sänks 2023 till 50.000 kronor. 

Bilar registrerade före 1 juli 2018 omfattas inte av det nya bonus/malus-systemet utan behåller sin tidigare skatt. Bra men minst tre år gamla bensin- och dieselbilar får man för 150-200.000 kronor.  

Efter de första årens snabba värdeminskning behåller begagnade bilar sitt värde bättre. En tre-fyra år gammal bil med 5-7.000 körda mil har tusentals mil kvar men drabbas av högre skatt och dyrare bränsle – särskilt diesel.  

Trots dyrare bränsle kan en dieselbil köras billigt tack vare låg förbrukning. Med 5-7 liter per 100 km når man 80-90 mil på en tank och klarar sig med två minuters tankning kanske varannan vecka – över hela landet.  

Om elbilars motorsystem kräver mindre service, kan deras elektronik (även nya bränslebilars) däremot vålla problem – och kan dessutom störa förarens koncentration.  

En några år gammal, väl inkörd bränslebil med beprövad teknik kan ge många problemfria mil. Det är ju problem som tar tid och kostar pengar! 

Text: Tege Tornvall, Nätverket Klimatsans Foto: Shutterstock