Diesel ger mest energi

I nästan hela västvärlden anses nu kol – i form av koldioxid – hota att värma atmosfären till farliga nivåer.  Det sätter energirika bränslen i strykklass och tvingar bilister med bränslebilar att tanka mer av sämre bränslen med lägre energiinnehåll. 

Helst skall vi helt sluta köpa och köra bränslebilar eller i alla fall köra dem helt på biobränslen. Men förutom att vara sämre och dyrare kräver dessa biologiska råvaror i konkurrens med mat och andra mer livsnära behov.  

Varken för Sveriges eller för världens alla bilar räcker råvaror för biobränslen till. Men det gör inte heller sällsynta och dyra råvaror till elbilars batterier. Även där råder konkurrens med andra, mer angelägna behov, särskilt för fattigare länder. 

Därför kommer nog bränslen från kol, gas och olja ur marken (petroleum) till heders igen. Tyskland och flera andra länder återgår nu motvilligt till kol som främsta energikälla för att säkra företags och hushålls energiförsörjning. 

Ingen brist råder. Kol är Universums fjärde vanligaste kända grundämne, det vanligaste fasta grundämnet. Den unga Jorden fick kol och andra grundämnen från exploderande stjärnor ute i kosmos. I Jordens inre finns enorma mängder ursprungligt kol kvar.  

Kanske måste det i Sverige gå åt pepparn först innan politiker och ledare tar skeden i vacker hand och anpassar sig. Valets enskilt viktigaste fråga! 

Energiinnehållet avgör 

Hur mycket av ett bränsle som går åt beror på dess energiinnehåll. Av marknadens vanligaste bränslen ger diesel mest före bensin och etanol.   

I tidigare testkörningar med nya bilar har etanolbilar i praktiken dragit 25-30 procent mer än bensinbilar och 50-60 procent mer än dieselbilar. 

Skillnaden ligger i bränslenas kolhalt. Kolet är deras energi. Diesel har mest kol före bensin och etanol. Vid jämn fart drar en och samma bil med olika motorer mest etanol, näst mest bensin och minst diesel – men lika mycket kol.  

Flytande bränslen är lättare än vatten. Per liter väger bensin 0,75 kg, etanol 0,79 kg, diesel 0,83 kg. 

Elbilars litium/jon-batterier väger 7 kg per kWh. Mindre elbilar drar ca 1,5 kWh per mil i måttlig fart och varmt väder. De behöver 10,5 kg batteri per mil. Den vikten motsvarar 14 liter bensin, 13,3 liter etanol och 12,7 liter diesel. 

Olika långt på olika bränslen 

Vi antar förbrukning 5 l/100 km med diesel, 7 l/100 km med bensin och 9-10 l/100 km med etanol. För att köra en mil krävs då så här mycket av olika bränslen: Diesel 0,42 kg, bensin 0,53 kg, etanol 0,71-0,79 kg 

En mil med elbil som drar måttliga 1,5 kWh per mil kräver 10,5 kg batterier per mil. För en långfärd på 50 mil behövs då 525 kg (75 kWh) användbar batterikapacitet.  

Men för att skona batteriet bör man varken köra slut på batteriet, snabbladda eller ladda fullt. Det betyder att en 50 mils långfärd utan laddstopp kräver minst 90 kWh (630 kg) batteri.  

Sådana batterier kostar 100-135.000 kronor med rådande priser, 1.200-1.500 kronor per kWh. Efter flera års sjunkande priser blir batterierna åter dyrare, eftersom sällsynta råvaror som litium, kobolt och nickel blir dyrare.  

Högre fart på långresan, t. ex. svenska motorvägars 110-120 km/h, gör elbilar törstigare. Deras förbrukning ökar med acceleration, tung belastning, högre fart, kyla och komfortfunktioner. 

Då drar de runt 2 kWh per mil och kräver för 50 mil 100 kWh batterier – plus marginal för att skona batteriet. Alltså runt 120 kWh (840 kg, 140-180.000 kronor). Så stora och dyra batterier finns inte. Större elbilar drar mer än så. 

Kronor och ören 

I Vi Bilägares test drog fyra stora och ca 2,5 ton tunga elbilar drygt 2,5 kWh i snitt med praktiska räckvidder 32-40 mil från 85-100 kWh batterier. Men för praktiskt bruk hade de bara 80-95 kWh tillgängliga. Bilarna kostade runt miljonen eller mer. 

Elbilar i vanlig storlek kostar ”bara” runt halvmiljonen. Vi Bilägare jämförde fyra sådana bilar. Trots måttlig förbrukning (sommartid) på 1,33-1,67 kWh per mil nådde de bara 29,4-40,5 mil innan batteriet var tomt – inte att rekommendera! 

Även om de flesta bilfärder är inom 5-10 mil, behöver man ibland köra långt – särskilt på affärsresor. Att då betala minst en halv miljon kronor för en bil som måste laddas runt var 30:e mil med tidsförlust på vägen är svårt att försvara. 

Särskilt som just tid är närings- och yrkeslivets bristvara. Visst kan vi anställa filosofiska betraktelser över tidens stress och värdet av att leva långsamt, men tiden har också ett pris som måste betalas – av kunden. Bakom kunden står enskilda hushåll. Hos oss hamnar till slut alla samhällets kostnader. 

Tege Tornvall 4.509 tecken