Mer AI är inte målet

Den senaste tiden har fokus i många organisationer varit att få ut AI i verksamheten. Att få människor att testa, utforska och hitta nya användningsområden. Alla initiativ kommer inte att bli framgångsrika och alla idéer kommer inte att skapa affärsvärde. Det här är många gånger helt rätt och något som jag själv har uppmuntrat. För precis som med annan ny teknik behöver man använda den för att förstå vad den faktiskt kan bidra med.

Många dialoger jag har med företag handlar fortsatt om hur man kan få fler att använda AI, hur man kan bygga fler lösningar eller identifiera fler processer som kan automatiseras. Men i takt med att AI har gått från experiment till en naturlig del av vardagen har diskussionen delvis börjat förändras. Samtalen handlar inte längre bara om möjligheter och nya användningsområden, utan allt oftare om prioriteringar. Om var tekniken faktiskt skapar värde och hur den ska användas på ett sätt som är hållbart över tid.

Detta beror delvis på att tekniken och förståelsen för den har mognat. Men det beror också på förändring i kostnadsaspekten. Tidigare har många AI-tjänster baseras på fasta avgifter och inte haft någon direkt begränsning i användning. Nu börjar kostnadsmodellen i fler tjänster baseras på hur mycket de används. Varje fråga, analys eller agentaktivitet förbrukar resurser någonstans i bakgrunden. För organisationen innebär det att det återigen uppstår ett samband mellan användning och kostnad. Inte olikt hur vi ser på elförbrukning, molnkapacitet eller andra resurser som används efter behov.

Historiskt har vi ofta velat maximera användningen av de system vi investerat i. När licensen väl var betald kostade nästa rapport, nästa sökning eller nästa arbetsflöde i princip ingenting.

Nu blir det istället relevant att fundera över var AI faktiskt skapar värde. Vilka processer tjänar på att förstärkas med intelligenta agenter? Vilka beslut blir bättre om de stöds av avancerad analys? Och vilka uppgifter är kanske inte tillräckligt viktiga för att motivera samma nivå av insats?

Bakom kulisserna mäts användningen av AI modeller oftast i tokens, små enheter som representerar den kapacitet som förbrukas när modeller läser, bearbetar eller genererar information. De flesta användare kommer sannolikt aldrig behöva förstå detaljerna, men fenomenet är ändå intressant. Detta är något som liknar en ny valuta i den digitala ekonomin. En resurs som vi vill använda på smartaste sättet.

Det betyder inte att vi ska använda mindre AI. De organisationer som lyckas bäst kommer sannolikt att använda mer AI än andra. Skillnaden är att de kommer att vara mer medvetna om var den används, på vilket sätt och varför.

Vi bör sluta mäta framgång i hur mycket AI vi använder och istället börjar mäta den i vilket värde den skapar. Då har AI gått från att vara något vi experimenterar med till att bli en resurs som, precis som andra viktiga resurser i verksamheten, behöver prioriteras, styras och användas där den gör störst skillnad.