Affärsresenären

Tidningen för dig som reser i jobbet

Hotande dieselkris

Hand som för in ett gult munstycke i tanklocket på en vit bil vid en bensinstation.

Världens och särskilt Europas försörjning med dieselbränsle hotas av bristande tillgång. Diesel är bränslet för tunga och långa transporter till lands och till sjöss och för maskiner i lant- och skogsbruk, byggverksamhet, gruvdrift och liknande.

Det är alltså centralt för världens försörjning och svårligen umbärligt.

Diesel liksom bensin och andra bränslen tillverkas av råolja, som raffineras till många olika bränslen. Även råolja kan visserligen i nödfall användas som bränsle i fartyg med mycket orena avgaser. Men i raffinaderier renas råolja till mer effektiva bränslen för olika ändamål.

Även om det är gott om råolja från oljeländer, är det ont om raffinaderier som producerar användbara bränslen. Raffinaderier utsätts nu för både handelspolitiska och militära angrepp från olika håll.

Stora oljeproducenter är USA, Ryssland, Saudiarabien, Venezuela och några länder till – inkl. Norge. Raffinaderier finns i USA, Ryssland, Kina, Indien och flera europeiska länder. Men Sverige måste importera både olja och bränslen.

Herrar Putin och Trump stör nu den globala bränsleförsörjningen med sina krig. Dem har ingen bett om men får betala räkningen för med hotad försörjning och högre kostnader.

Kritisk är inte bara tillgången till råolja utan främst tillgången till raffinerade bränslen. Oljeländer koncentrerar sig mer på sina hemmamarknader. Allt fler av världens raffinaderier drabbas av krig och handelshinder. Amerikanska och europeiska sanktioner minskar global tillgång till raffinerade bränslen.

Minskad tillgång för världens ökande behov höjer priset. Detta försöker en del länder möta med att sänka energi- och bränsleskatter (bl. a. Sverige) för att göra bensin och diesel billigare. Om det blir ren brist på bränslen, hjälper det dock föga om de blir billigare. Nu pressar hotande global brist åter priserna uppåt.

Minskad tillgång, högre pris

Närmast hotar brist på diesel men i längden även på bensin och gas. Världen närmar sig en ny energikris. Då blir det viktigare att kunna försörja sig själv. För Sveriges del kan det betyda mer metanol genom energialstrande förgasning av svensk skogsråvara. Både för iblandning i vanlig bensin och som rent bränsle.

Miljökämpen Björn Gillberg börjar nu genom bolaget Värmlandsmetanol tillverka metanol från bark, rötter, kvistar och annat skogsavfall. Redan har bolaget avtal med flera rederier om metanol som bränsle för fartyg. På sikt kan Sverige odla energiskog för att bli helt självförsörjande med fordonsbränslen.

Metanol har visserligen lägre energiinnehåll så att mer går åt än bensin och särskilt diesel. men det har högre oktantal och ger högre effekt. Det har också en enklare molekylkedja och ger renare avgaser och kan tillverkas billigt från svensk skogsråvara utan långa transporter.

Dessutom kan metanol säljas på vanliga mackar utan dyra investeringar. Med små investeringar kan även gas säljas där. För självförsörjning kan svenska fyndigheter bl. a. vid Siljan utnyttjas. Där prospekterar bolaget Igrene gas men väntar på tillstånd för utvinning.

Men det är en politisk fråga. Den kräver svensk solidaritet med andra länder genom inhemsk produktion för att inte konkurrera om begränsade resurser utan tvärtom bidra till dem.

Tege Tornvall